Aktuellt:

Nytänkande viktigt för kommuner och regioner

Det svåra ekonomiska läget märks tydligt i hela samhället. För privatpersoner, företag och också för kommuner och regioner. Förra veckan presenterade SKR, Sveriges kommuner och regioner sin ekonomirapport. Den beskriver hur en rad kommuner och regioner nu får mer påtagliga ekonomiska problem.

Prognosen är att det ekonomiska resultatet för kommuner och regioner faller med 50 miljarder kronor i år till ett minusresultat, och sedan faller ytterligare år 2024. Det är en mycket snabb förändring, från 2000-talets starkaste resultat till de svagaste. Viktiga faktorer är hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader.

SKR vill naturligtvis att regeringen agerar snabbt, med tydliga besked om förutsättningarna framåt och vill ha mer generella statsbidrag. Samtidigt vet vi att det finns mycket egen handlingskraft på den kommunala och regionala nivån. Sviktande intäkter kan också öppna möjligheter för förändringar och omprövningar. Det gäller såväl de närmaste åren som på längre sikt.

Nytänkande kan behövas inte minst för att kunna rekrytera tillräckligt mycket kompetent personal till välfärdssektorn framöver. Fack och arbetsgivare lyfter nu fram en bred kunskapssatsning på ”friskfaktorer” i välfärdens verksamheter. Detta inte minst genom att lära från goda exempel.

Att kommuner och regioner målmedvetet lär av varandra – och också av näringslivet – genom systematisk benchmarking är än viktigare när pengarna tryter. Svensk Näringsliv har i ett antal rapporter pekat på möjligheterna att få ut ännu mer välfärd för skattepengarna genom ett sånt arbetssätt.

Nu ställs åter nya krav på ett frimodigt ledarskap på den kommunala och regionala nivån. Det kommer att vara svårt och mödosamt, men kan också ge utrymme för nyskapande lösningar som faktiskt gör välfärden bättre.

Hög tillit trots stor oro

Vi lever i en turbulent tid som på många sätt skapar stor osäkerhet. Den nationella SOM-undersökningen, vars senaste resultat presenterades nu i vår, visar detta svart på vitt. Uppgifterna gäller år 2022.

Oron för utvecklingen i Ryssland har ökat dramatiskt. Nära 70 procent anser det mycket oroande vad som händer i landet där Putin härskar. Brottslighet, droger, försämrat klimat och miljöförstöring är också områden som är starkt ångestframkallande.

Problemen i ekonomin orsakar också mycket huvudvärk. Andelen som anser att svensk ekonomi försämrats rusar uppåt, och det är en tydlig ökning av de som anser att den egna ekonomin blivit sämre. Oron ökar för en ekonomisk kris, däremot sjunker oron över stor arbetslöshet.

Allt är dock inte kolmörkt, tvärtom. Tilliten mellan människor i Sverige fortsätter ligga på en hög och stabil nivå, även om den varierar mellan olika grupper. Endast 11 procent av de tillfrågade anger att de har låg tillit till människor i allmänhet.

Befolkningens tillit till en rad samhällsinstitutioner ökar, inte minst försvaret och polisen. Förtroendet för internationella organ som FN och EU fortsätter uppåt. Tilliten till hur demokratin i EU ökar år från år i SOM-undersökningarna. Faktum är att stödet för Sveriges medlemskap i EU är rekordhögt.

Många debattörer är bekymrade över ett minskat politiskt engagemang, men stämmer det? Det är riktigt att det är en låg andel som är medlemmar i ett politiskt parti, och det relativt få som är mycket övertygade partianhängare. Men två tredjedelar av de tillfrågade anger att de är intresserade av politik, och fyra av tio att de diskuterat politik det senaste året. Över tre fjärdedelar svarar att de är nöjda med hur demokratin i Sverige fungerar.

Så – mitt i den osäkra tid vi lever i, finns stor tillit till varandra. Det finns högt förtroende för att vi har goda gemensamma institutioner både i Sverige och internationellt. Detta är viktigt att ta fasta på när vi ska lösa de många problem vi verkligen behöver ta oss an.